Brödrakvartetten Agnas på Fasching!
Än en gång fick Faschings Vänner uppleva ett stycke inte bara svensk utan även internationell jazzhistoria när bröderna Agnas – Konrad, Kasper, Mauritz och Max - tog Faschingscenen i besittning på dymmelonsdagen den 13 april. Den historiska uniciteten ligger i det fantastiska förhållandet att fyra bröder når elitklass som jazzmusiker och spelar egenkomponerad musik i samma band. Motsvarigheten till detta fenomen hittar vi endast i USA med bröderna Marsalis – Branford, Wynton, Delfeayo och Jason. Detta maximala utfall i det genetiska lotteriet inträffade faktiskt också i Sverige för 85 år sedan med de sex bröderna Görling – Zilas, Miff, Gideon, Nathan, Roland och Stewart - men det var nog bara de två förstnämnda som nådde odödlig mästarklass.
Agnas-bröderna har trots sin relativa ungdom (24-31 år) varit på framkant i många år. Man vann priset ”Young Jazz Comets” redan för tolv år senan när Max var 12 år! Denna kväll releasade de sin fjärde skiva Fyra med kompositionsbidrag från samtliga bröder. Nu gäller det dock att skilja denna utgåva av Agnas Bros från en tidigare liveinspelning från Fasching gjord 2006, där Agnas Bros betyder pappan Urban och farbrodern Joakim (trumpeter) och farbrodern Tomas (saxar). Släktträdet bär på ännu fler musiktalanger. Dagens Agnas-bröder demonstrerade denna kväll förutom sin musikalitet ett mycket charmerande scenuppträdande och stor inbördes generositet där inte mycket av brödrakiv märktes. Den förestående glada påsken kunde inte inledas på ett gladare sätt!
Max, Mauritz, Konrad och Kasper samt föräldrarna Urban och Sabina Agnas. I samband med releasen av albumet Fyra gör kvartetten en Sverigeturné som avslutas på Nefertiti i Göteborg den 19/5.
Idel glada och nöjda Faschingvänner avnjöt kvällens Good Bait, en välsmakande Caq au vin. Vänbord till vänster: Maggie Hellbom, Birgitta Gilljam, Roger Kearsley, Margareta Samuelsson, Bosse Ahnegård, Elisabet Kearsley, Ingalill Nilsson och Lottie Asplund.
Vänbord till höger. SvenThunberg, Lars Ekbom, Leif Windahl och Katarina Savander.
Kommentarer